Många företag som vill minska sin klimatpåverkan börjar med elförbrukning i kontor och egna transporter. Men för de flesta verksamheter ligger den stora delen av utsläppen utanför den egna driften, i leverantörskedjan, material, logistik, användning och avfall. Det kallas ofta Scope 3, och kan stå för över 90 procent av ett företags totala utsläpp.
Den största bromsklossen är sällan viljan att agera. Det är bristen på sammanhängande data. Inköp, leverantörer, frakt, IT, ekonomi och hållbarhet sitter ofta på varsin del av pusslet. Digitala verktyg löser inte allt, men de kan göra två avgörande saker: göra utsläpp mätbara på riktigt, och göra åtgärder prioriterbara där de ger störst effekt.
Det specifika problemet: “datakaos” i Scope 3, svårt att rapportera och ännu svårare att reducera
Ett vanligt scenario i stora organisationer ser ut så här:
- Resedata finns i ett reseräkningssystem, fraktdata i ett TMS eller hos speditörer, inköp i ERP, energidata hos fastighetsleverantörer.
- Varje team rapporterar i egna format. Samma leverantör kan ha olika namn i olika system.
- Utsläppsberäkningar görs i Excel med manuella emissionsfaktorer, vilket gör det svårt att revidera, spåra och kvalitetssäkra.
- När rapporteringskrav och revisionskrav ökar, räcker det inte med uppskattningar. Man behöver spårbarhet.
Resultatet blir att företag lägger mycket tid på att “städa siffror” och för lite tid på att faktiskt minska utsläpp, till exempel genom leverantörskrav, materialbyte eller optimerad transport.
Case: Accenture använder Salesforce Net Zero Cloud för att samla in data och förbättra rapportering
Ett konkret exempel på hur digitala verktyg används i praktiken är hur Accenture beskriver nyttan av att arbeta med Salesforce Net Zero Cloud. I deras case lyfts plattformens roll som ett sätt att samla in miljödata, beräkna utsläpp och använda resultaten för extern rapportering kopplat till ökade krav på datadisclosure.
Det här är viktigt eftersom “mätningen” ofta är flaskhalsen. Utan ett systemstöd som kan hämta och strukturera data från flera källor, blir utsläppsredovisning en manuell process med hög risk för fel och låg spårbarhet.
Vad verktyget gör i praktiken
- Centraliserar data från flera interna källor, så att hållbarhetsteamet kan arbeta med en gemensam “sanning” i stället för flera versioner av samma siffra.
- Standardiserar beräkningar och gör det enklare att följa metoder över tid, vilket behövs när siffror ska granskas.
- Gör uppföljning möjlig genom dashboards, så att avvikelser syns snabbare och åtgärder kan prioriteras.
Poängen är inte att ett verktyg automatiskt minskar utsläpp. Poängen är att det gör minskning möjlig att styra: du kan se var påverkan är störst, och vad som är värt att angripa först.
Så blir mätning till minskning: tre konkreta åtgärdsspår som verktyg ofta möjliggör
1) Leverantörsstyrning för de största utsläppsposterna
Scope 3 handlar ofta om inköp: material, komponenter, produktion. När data är samlad kan företaget rangordna leverantörer efter klimatpåverkan, sätta mål per kategori och följa förbättringar. Detta är extra relevant för branscher som retail, mode och elektronik där externa fabriker står för stor del av avtrycket.
2) Smartare logistik, inte bara “snabbare” logistik
E-handelsbolag har ofta betydande utsläpp i transporter och returer. Med bättre data kan man jämföra utsläpp per fraktmetod, per land, per speditör och per leveranslöfte. Det gör det lättare att prioritera åtgärder som konsolidering av leveranser, bättre lagerplacering, returreducering och mer fossilfria alternativ där det ger mest effekt.
3) Produkt- och portföljbeslut baserat på faktiska siffror
När utsläppsdata kopplas till produktkategorier kan företag se vilka delar av sortimentet som driver störst påverkan. Det kan ge tydliga beslut om materialbyte, design för längre livslängd, eller förändrad förpackning. Ett verktyg blir då en beslutsmotor, inte bara en rapportmotor.
Fler varumärken som jobbar med liknande verktyg
Marknaden för digitala hållbarhetsplattformar har vuxit snabbt. Exempel på större aktörer och tydliga varumärken som nämns i publika kundcase inkluderar:
- Microsoft Sustainability Manager (del av Microsoft Cloud for Sustainability), med kundexempel som HTC.
- Microsoft Sustainability Manager används också i publika berättelser om industriella miljöer, till exempel Schaeffler, där inköp och leverantörer kopplas närmare produkt- och hållbarhetsarbete.
- Salesforce Net Zero Cloud, med case där fokus ligger på att samla data och stödja rapportering och uppföljning.
Slutsats: Digitala verktyg är inte “grön magi”, men de gör klimatstyrning skalbar
Den stora vinsten med digitala verktyg för miljöarbete är att de flyttar hållbarhet från en årlig rapport till en löpande styrning. När utsläpp går att mäta med spårbarhet, går de också att styra. Och när de går att styra kan företag prioritera rätt åtgärder: i leverantörsledet, i logistiken och i produktbesluten.
För många företag börjar den verkliga klimatresan först när man har en datagrund som är tillräckligt bra för att svara på två frågor: Var är påverkan störst, och vilka beslut minskar den mest?